…och fick kvarskatt? Då är snart dags att betala kvarskatten – senast den 12 september ska den vara betald. Tidigare datum för slutskatten innebär också att kvarskatten ska betalas tidigare. För att få en mer korrekt debiterad preliminärskatt framöver kan man behöva en preliminär inkomstdeklaration för detta inkomstår och undvik på det sättet kvarskatten till nästa år.
Enskild näringsidkare kan ha fått sitt slutskattebesked för beskattningsår 2022 redan i juni. Slutskattebeskedet skickades även till privatpersoner och delägare i handelsbolag och fåmansaktiebolag under förutsättning att deklarationen var inlämnad i tid och färdiggranskad. Även den som hade kvarskatt kan ha fått sitt slutskattebesked. Det innebär att kvarskatten ska betalas snart. Skatten ska vara betald senast den 12 september till Skatteverket.
För att få en mer korrekt debiterad preliminärskatt kan man som företagare behöva se över den preliminära debiteringen av skatt för 2023. Det kan man göra löpande under året för att debiteringen ska ligga så nära det faktiska utfallet som möjligt. Det beslut om preliminär debitering som Skatteverket skickar ut grundar sig på historiska uppgifter. Målet är att preliminärskatten som betalas in under året ska vara så nära den slutliga skatten som möjligt.
Kanske har verksamheten gått bättre under 2023? Återförde företaget periodiseringsfonder i den senaste deklarationen så att debiteringen blev för hög?
Enklast är det att använda Skatteverkets e-tjänsten Preliminär deklaration och lämna de nya uppgifterna. Du kan även ta hjälp av din redovisningskonsult som ombud för att ändra uppgifterna.
The post Fick du slutskattebeskedet i juni… appeared first on Tidningen Konsulten.
Närmare 366 000 personer över 65 år fick kvarskatt när slutskattebeskeden för årets beskattning nu har skickats ut. Man blir lite nyfiken. Hur kan det bli så?
De som har fått besked om kvarskatt i år ska betala nära 24 miljarder kronor. Av dessa är det 6,3 miljarder som ska betalas av personer över 65 år, varav de flesta har pension. Hur kan så många pensionärer få kvarskatt?
Det kan finnas flera orsaker till att man får kvarskatt som pensionär.
Som pensionär får man ofta utbetalningar från flera olika pensionsutbetalare. Det gör att skatteavdraget totalt sett blir för lågt. Den utbetalare som betalar ut den högsta inkomsten, huvudutbetalaren, ska göra skatteavdrag enligt skattetabell. De andra utbetalarna gör skatteavdrag med 30 procent, vilket inte alltid är tillräckligt utan man får kvarskatt. Skatteavdragen som utbetalarna gör beaktar bara de utbetalda beloppen och inte andra inkomster som man ska beskattas för.
Det finns även andra skatter som påverkar den totala skatten som man ska betala. Några exempel är om man har fonder eller investeringssparkonto så betalar man skatt på en schablonintäkt. Har man sålt en aktie med vinst så betalar man även skatt på vinsten. Äger man en fastighet ska man även betala fastighetsskatt eller fastighetsavgift. Det här är inkomster som skattetabellerna inte tar hänsyn till och det gör att det totala skatteavdraget blir för lågt.
Kvarskatt innebär att man har betalat inför lite skatt under året. Det finns ett par sätt man kan undvika den på.
Man kan be sin huvudutbetalare att göra ett förhöjt skatteavdrag. Det gör att huvudutbetalaren kommer att göra ett större skatteavdrag.
Ett annat alternativ är att ansöka om jämkning av preliminär A-skatt hos Skatteverket. Man uppger då alla sina inkomster som man ska beskattas för och även avdragsgilla utgifter som till exempel utgiftsränta. Utifrån dessa uppgifter beräknar Skatteverket rätt nivå på den preliminär skatt som behöver betalas in under året. Beslutet om jämkning lämnar man till sin huvudutbetalare som ändrar den skatt som ska dras från pensionen. Jämkning kan alltså innebära att huvudutbetalaren ska göra ett större skatteavdrag än vad som gäller enligt skattetabellen. Ansökan om jämkning kan man göra både på e-tjänst på Skatteverket eller genom blankett.
Slutligen kan man själv betala in lite extra skatt under året till sitt skattekonto. Skatteverket har en tjänst där man själv kan fylla i sina uppgifter och beräkna skatten för innevarande år. Då får man en bättre beräkning hur mycket man förväntas betala i skatt totalt över året.
Det har nu blivit extra viktigt att betala kvarskatten i tid med tanke på att kostnadsräntan på skattekontot har höjts från och med den 1 augusti. Räntan på en kvarskatt som understiger 30 000 kronor räknas från den 4 maj. Den låga kostnadsräntan var fram till och med en 1 augusti 3,75 procent och efter det datumet var räntan 5 procent. Skulle man betala efter att kvarskatten har förfallit är den höga kostnadsräntan 20 procent (tidigare 18,75 procent).
Vilka datum är det man ska ha koll på? Man ska betala kvarskatten inom 90 dagar från att man har fått sitt slutskattebesked. Fick du ditt slutskattebesked i juni ska kvarskatten vara betald den 12 september. Fick du däremot slutskattebeskedet i augusti så ska kvarskatten vara betald den 13 november.
Det är möjligt att betala in kvarskatten i flera omgångar.
Nya regler i år (2023) gör att den som går i pension vid 65 års ålder får vänta längre på det förhöjda grundavdraget. Från och med i år måste man ha fyllt 66 år vid årets ingång för att få avdraget. Det innebär att det förhöjda grundavdraget gäller från och med det år man fyller 67 år, inte som tidigare från 66 år. Det gör att de personer som är födda 1957 får vänta ytterligare ett år för att få det förhöjda grundavdraget.
Regeringen har uppmärksammat problematiken och har sagt att åldersgruppen kommer att kompenseras för denna ”skattemiss”. Satsningen kommer att framgå av höstens budget som presenteras i september.
The post Många pensionärer får kvarskatt appeared first on Tidningen Konsulten.
Sedan coronapandemin har företagen beviljats tillfälligt anstånd med betalning av skatter och avgifter med 45 miljarder kronor. Än finns det möjlighet att ansöka om tillfälligt anstånd. Sista dag att ansöka om anstånd är den 11 september.
Sedan den 30 mars 2020 kan företag ansöka om tillfälligt anstånd med betalning av skatter och avgifter. Tillfälligt anstånd infördes för att underlätta för företag som drabbades ekonomiskt av effekterna av coronapandemin. Anståndet gör det möjligt för företagen att skjuta upp sina skattebetalningar av moms och arbetsgivaravgifter. Reglerna har även förlängts i olika omgångar. De tillfälliga anstånden är däremot inte gratis. Företagen får betala kostnadsränta, i dagsläget 5 procent, och anståndsavgift på anståndsbeloppet.
Den 12 september 2023 är så långt ett tillfälligt anstånd kan beviljas för det första året för företag med månads- och kvartalsredovisning. Det innebär att sista dagen att ansöka om ett tillfälligt anstånd för dessa företag, med månads och kvartalsredovisning, är den 11 september 2023. Därefter kan Skatteverket bara bevilja förlängningar av befintliga anstånd.
Läs mer om tillfälligt anstånd på Skatteverkets hemsida.
The post Sista chansen för tillfälligt anstånd appeared first on Tidningen Konsulten.
I den tredje artikeln för detta område är det nu dags att gå igenom vilka beskattningsregler som gäller om du utför småarbeten. Som vi har berättat i tidigare artikel får nu Skatteverket kontrolluppgifter från dina personliga tjänster som du har erbjudit på webben. Det är olika regler som gäller när extra inkomster ska tas upp i deklarationen och därmed eventuellt beskattas. Nytt är att den som driver en digitala plattformar ska lämna uppgifter om vilka säljare och uthyrare som använder plattformen och vilka inkomster de fått. Det kan vara bra att redan nu ta höjd för den skatt som ska betalas in och eventuella egenavgifter. Artikeln avslutas med vad som gäller om du anlitar en privatperson för t.ex. trädgårdsarbete eller rastning av hunden.
Hur man ska redovisa de olika inkomsterna från olika uppdrag beror på flera olika faktorer som t.ex. hur regelbundet man arbetar, under hur lång tid man arbetar och hur stora inkomsterna totalt är.
På vilket sätt man ska betala skatt beror på omfattningen av de uppdrag man tar. Om man tar uppdrag lite då och då ska inkomsterna redovisas som inkomst av tjänst. Utgångspunkten är att man ska betala skatt om man tjänar mer än 22 207 kronor under 2023. Hur man beskattas beror på hur mycket man har fått från varje enskild uppdragstagare.
Man behöver inte betala egenavgifter på tjänsteinkomster som under inkomståret understiger 1 000 kronor från en utbetalare. I dessa fall betalar man bara inkomstskatt om de totala ersättningarna under året överstiger 22 207 kronor.
I vissa fall kan man behöva betala in egenavgifter själv utöver den vanliga kommunala och statliga inkomstskatten. Det gäller om man tar emot ersättningar från privatpersoner och ersättningen är mellan 1 000 kronor och 9 999 kronor under året från en enskild privatperson. Man kan förenklat säga att egenavgifter motsvarar de socialavgifter som en arbetsgivare betalar genom arbetsgivaravgifterna för sina anställda. Inkomst av tjänst för vilka man ska betala egenavgifter ska redovisas på deklarationsbilaga T1 (SKV 2050). Från inkomsterna kan man då dra av vissa utgifter som man har haft för uppdraget, t.ex. resor.
Om man får ersättningar från en och samma uppdragsgivare under året och ersättningen är över 10 000 kronor ska uppdragsgivaren betala arbetsgivaravgifter och lämna kontrolluppgift. Det innebär att i dessa fall behöver man inte själv betala några egenavgifter.
Om man däremot tar uppdrag på mer regelbundet basis och under längre tid kan det bli aktuellt att registrera en näringsverksamhet och ansöka om F-skatt hos Skatteverket. Om inkomsterna överstiger 80 000 kronor kan man även behöva registrera sig för moms.
Som framgår ovan är det många olika belopp att hålla reda på och från vem man har erhållit ersättningen så att man inte överskrider någon gräns. Därför behöver man skriva upp vilka inkomster man har fått och från vem för att kunna deklarera när det är dags nästa år.
Därför är behöver man
Vad gäller då skattemässigt för den som har anlitat en privatperson som innehar A-skattsedel för t.ex. barnpassning, trädgårdsarbete eller städning? Man kan bland annat vara skyldig att redovisa och betala in skatt för den personen som utför arbetet. Det beror på hur stor ersättningen man har betalat till den som har utfört arbetet.
Betalar man ut högst 999 kronor under ett år till en privatperson behöver man inte göra skatteavdrag, betala arbetsgivaravgifter eller lämna kontrolluppgift. Mottagaren kommer att redovisa ersättningen i sin inkomstdeklaration.
Betalar man ut mer än 1 000 kronor men mindre än 10 000 kronor till en privatperson är utgångspunkten att den man anlitar själv ska betala sin skatt och sina avgifter. Det innebär att man inte ska inte göra skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter.
Däremot ska man lämna en kontrolluppgift till Skatteverket på beloppet. Kontrolluppgifter kan lämnas elektronisk eller på papper.
Betalar man ut 10 000 kronor eller mer till en privatperson som har A-skatt måste man alltid göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter. Man kan då använda en förenklad arbetsgivardeklaration som man lämnar till Skatteverket.
The post Inkomster från personliga tjänster, exempelvis korttidsuppdrag och gig-arbete appeared first on Tidningen Konsulten.
Intresset för hästar är stort i Sverige. Hästbranschen omfattar både hobby och professionella verksamheter inom många olika områden som ridsport, turridning, avel, inackorderingar och ridskolor. De senaste åren har Skatteverket arbetat med olika aktiviteter för att bidra till en sund konkurrens i hästbranschen. Här kan du läsa om slutsatsen av Skatteverkets kontroller.
Skatteverket har under flera år arbetat med olika aktiviteter för att bidra till en sund konkurrens inom hästbranschen. Olika aktiviteter har genomförts i samverkan med branschen. Skatteverket har genomför kontroller, olika vägledningsåtgärder och arbetat med attitydpåverkan. Kontrollerna har genomförts hos olika hästföretag som t.ex. hovslagare, ridskolor, stall som säljer hästar, trav. I många fall har granskningen lett till ändringar i beskattningen, närmare bestämt i 82 procent av fallen. Motsvarande siffra när man hittar på andra aktörer så brukar ändringsprocenten vara 72 procent.
Vilka var det vanligaste felen som Skatteverket upptäckte? Det vanligaste var oredovisade löner och förmån, avdrag för kostnader som inte hörde hemma i verksamheten och brister i företagets bokföring och redovisning. Även oredovisade intäkter var vanligt förekommande. Det är både medvetna och omedvetna fel som har gjorts.
Det är inte alltid att man tänker på konsekvenserna av att inte redovisa löner och förmåner. Det är till stor nackdel för den anställde, till och med olagligt, men även en nackdel ur ett konkurrenshänseende. När någon arbetar svart innebär det att några socialavgifter inte betalas in av arbetsgivaren. För den anställde innebär det bland annat att man inte får någon sjukersättning, semesterersättning och föräldrapenning. Någon pension betalas inte heller in för framtiden. Genom fusket som förekommer påverkas seriösa företag negativt och de blir utsatta för en osund konkurrens. Skatteverket hoppas att olika åtgärderna ska medföra bättre förutsättningar för företag inom hästbranschen att göra rätt och även öka viljan att göra rätt framöver.
The post Hästar under luppen appeared first on Tidningen Konsulten.
Nu har riksdagen beslutat om en fortsatt nedsättningen av koldioxid- och energiskatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk. Den tidigare nedsättningen skulle gälla fram till och med den 30 juni, men kommer nu alltså att förlängas till den 31 december 2023.
Den tillfälligt utökade nedsättningen av koldioxid- och energiskatt på diesel som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet infördes på grund av att priset på flera viktiga insatsvaror ökat kraftigt. Detta som en följd av kriget i Ukraina. Den tillfälligt utökade skattenedsättningen på diesel motiverades också av behovet av att upprätthålla och stärka svensk livsmedelsproduktion under den extraordinära situation som rådde på grund av händelserna i omvärlden. Den tillfälligt utökade nedsättningen av koldioxid- och energiskatt på diesel inom jord-, skogs- och vattenbruk har nu förlängts till att även gälla det sista halvåret för 2023.
De nya reglerna gäller för diesel som har förbrukats under tiden den 1 juli – 31 december 2023. Under denna period medges nedsättning av koldioxidskatt med 2 491 kronor per kubikmeter för diesel (för perioden 1 oktober 2022 – 30 juni 2023 är motsvarande belopp 2 292 kronor) och nedsättningen för energiskatt med 1 582 kronor per kubikmeter (för perioden 1 oktober 2022 – 30 juni 2023 är motsvarande belopp 2 111 kronor). Syftet med den tillfälliga utvidgade nedsättningen är, och har varit, att jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna i princip inte ska betala någon skatt på sin dieselanvändning i arbetsmaskiner.
Regeringen har även remitterat ett förslag inför statsbudgeten 2024 om en fortsättning av skattenedsättningen för 2024 och 2025. Förslaget innebär att för sådan förbrukning som sker under 2024 och 2025 ska återbetalning av koldioxidskatt medges med 2 242 kronor per kubikmeter och av energiskatt med 1 582 kronor per kubikmeter.
The post Fortsatt skattenedsättning på viss dieselanvändning appeared first on Tidningen Konsulten.
Riksdagen har nu beslutat om ytterligare förstärkta skatterättsliga regler om företagens avdrag för forskning och utveckling. Statistikmyndigheten SCB har också under året publicerat en rapport om att företagens avdrag för forskning och utveckling fortsätter att öka.
Avdraget för forskning och utveckling innebär en nedsättning av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling. För att få forskningsavdraget uppställs vissa krav. Avdrag medges för en person som arbetar med forskning eller utveckling. Personen ska dessutom ha arbetat med forskning eller utveckling under minst hälften och minst 15 timmar av sin faktiska arbetstid under kalendermånaden.
Forskning definieras som systematiskt och kvalificerat arbete med att ta fram ny kunskap och med utveckling avses systematiskt och kvalificerat arbete med att använda resultatet av forskning för att utveckla nya varor, tjänster eller produktionsprocesser eller väsentligt förbättra redan existerande sådana. Forskningen eller utvecklingen ska ske i ett kommersiellt syfte. Skälet till det är att syftet med avdraget är att stimulera till ökade investeringar i forskning och utveckling inom näringslivet. Om ett forskningsprojekt bedrivs i offentlig regi, t.ex. av en region eller ett universitet, och bekostas av offentliga medel är avsikten att forskningsavdrag inte ska kunna göras inom projektet som sådant.
Ett förstärkt FoU-avdrag
Regeringen aviserade redan i budgetpropositionen i höstas att avdraget för forskning och utveckling skulle förstärkas. Förslaget har nu beslutats av riksdagen och innebär att det högsta sammanlagda avdraget från arbetsgivaravgifterna som får göras för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige höjs från 600 000 kronor till 1,5 miljoner kronor per månad. Det medför att taket för nedsättningen av den allmänna löneavgiften för personer som arbetar med forskning eller utveckling höjs i motsvarande mån.
Lagändringen träder i kraft den 1 juli 2023 och tillämpas på ersättning som utges efter den 30 juni 2023.
Avdragen för forskning och utveckling har fördubblats
Statistikmyndigheten SCB har tidigare under året publicerat en rapport om att företagens avdrag för forskning och utveckling fortsätter att öka.
Sedan 2014 kan företag i Sverige göra avdrag från arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning och utveckling. Reglerna har förändrats över tiden och möjligheterna till avdrag har förstärkts och utökats. I den rapport som Statistikmyndigheten SCB har tagit fram framgår att avdragen för forskning och utveckling fördubblades år 2020 jämfört med 2019. Det beror på den höjning av taket för möjligheten till avdrag för forskning och utveckling som skedde i april 2020. Även efter 2021 när reglerna ändrades ser man en ökning av avdraget. Ökningen 2021 skedde genom större avdrag till både små och stora företag.
Av rapporten framgår även att det finns företag som arbetar med forskning och utveckling som inte använder rätten till avdrag för forskning och utveckling trots att företaget arbetar med forskning. En förklaring till det kan vara att företaget ingår i en koncern och att avdragsutrymmet redan har utnyttjats inom koncernen. En annan förklaring kan vara att personalen inte uppfyller kravet på arbetstid som ska läggas ner inom forskning och utveckling. Eller att företagets verksamhet inte uppfyller kriterierna för det som definieras som forskning och utveckling.
The post Forskningsavdragen ökar appeared first on Tidningen Konsulten.
Det har varit svårt för arbetsgivare att beräkna den skattepliktiga förmånen för anställda som har fått ladda eldrivna fordon på arbetsplatsen gratis. Temporärt blir det enklare. Riksdagen har nu beslutat om ändringar i inkomstskattelagen som innebär att under perioden den 1 juli 2023 till den 30 juni 2026 kan arbetsgivare ge sina anställda en skattefri förmån av laddning av el på arbetsplatsen.
De senaste åren har försäljningen av laddbara fordon ökat markant och bidragit till en snabb elektrifiering, vilket även har minskat utsläppen under de senaste åren. Enligt budgetpropositionen för 2023 ska regeringens satsningar inom klimat- och miljöpolitiken vara inriktade på att skapa förutsättningar för individer och företag i hela landet att göra de val som krävs för att ta klimat- och miljöarbetet framåt, mot klimatmålen. Det handlar framför allt om den infrastruktur som måste finnas på plats för att elektrifiera transporterna och industrin. För att underlätta en omställning till en fossilfri fordonsflotta anser regeringen att resor till och från arbetet med laddbara fordon ska uppmuntras framför andra mindre hållbara alternativ. Som ett led i detta införs en tillfällig skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen.
Inom EU går också arbetet med laddbara fordon framåt. Europaparlamentet och rådet har kommit överens om en lagstiftning som ska öka tillgången på laddningsstationer för elfordon och tankställen för vätgasdrivna fordon.
En arbetsgivare kan erbjuda de anställda att ladda el till elbilen gratis på arbetsplatsen och förmånen är numera skattefri för den anställde. Men den skattefria förmånen gäller inte bara bilar utan även lätt lastbil, motorcykel, moped eller cykel. Detta gäller oavsett om det är en egen bil eller en förmånsbil.
Laddningen ska ske vid en laddningspunkt som tillhandahålls av arbetsgivaren i anslutning till arbetsplatsen. Det innebär att det är arbetsgivaren som direkt ska bära ansvaret för kostnaderna för laddningen. Undantaget från förmånsbeskattning omfattar däremot inte laddning vid en publik laddstation där den anställde betalar för sin egen laddning av bilen och därefter begär ersättning från arbetsgivaren för laddningskostnaderna.
Reglerna gäller för förmåner som har tillhandahållits under perioden den 1 juli 2023 till den 30 juni 2026.
Många fåmansföretag har sin verksamhet i hemmet. Omfattar skattefriheten för laddning även verksamheter vid bostaden? Nej, förmån av laddel när arbetsplatsen där laddningen sker är belägen i den skattskyldiges bostad omfattas inte av skattefriheten. Anledningen till det är att reglerna ska uppmuntra och underlätta arbetsresor. Personer med arbetsplats i bostaden gör i normalfallet inte arbetsresor. Att låta förmån av laddel vid laddning vid bostaden vara skattefri skulle därför inte underlätta arbetsresor med eldrivna fordon. Den skattefria förmånen skulle i stället subventionera andra resor än arbetsresor mellan arbetsplats och bostad.
The post Tillfällig skattefri förmån att ladda bilen på jobbet appeared first on Tidningen Konsulten.
Sugen på att stanna kvar och jobba utomlands några månader efter semestern i sommar? Är du byråledare och vill erbjuda distansarbete även utomlands för vara en mer attraktiv arbetsgivare? – Varken lagstiftning eller praxis har hunnit med när det gäller regleringen av distansarbete. Det finns ett antal saker man verkligen måste ha koll på för att det ska bli bra för båda parter, konstaterar Mia Fransson, jurist vid Almega.
Mia Fransson är ansvarig för internationella arbetsrättsfrågor vid arbetsgivarorganisationen som samlar 11 500 medlemsföretag i ett 60-tal branscher inom tjänstesektorn. Hon hjälper medlemsföretagen inför och under domstolsförhandlingar samt svarar löpande på deras frågor. Oavsett ingång brukar hennes svar börja med en serie motfrågor som klargör förhållandet mellan arbetsgivaren och arbetstagaren som ska vistas utomlands: Var? Hur länge? Vilka regler gäller där för arbete, försäkringar, sjukvård och skatt?
– Sedan pandemin startade 2020 har vi märkt ett ökat intresse för att distansarbeta utomlands, det som också kallas för workation. För många yrken är det ju, i alla fall i teorin, möjligt att jobba var som helst så länge man har sin laptop och en stabil uppkoppling. Men i praktiken är det långt ifrån så enkelt.
Tidigare jobbade personer utomlands för att arbetsgivaren behövde den kompetensen på plats, exempelvis för att stötta upp ett dotterbolag eller för att etablera sig på en ny marknad. Alternativt tog man anställning hos en utländsk arbetsgivare.
– Då behövde man vara på den platsen för att kunna göra sitt jobb. Så är det inte med distansarbete utomlands. Det finns då inget syfte för arbetsgivaren med att arbetet utförs utomlands. Den enskilda individen är utomlands för att den vill det och arbetsgivare tillåter det. Det påverkar parterna arbetsrättsligt, försäkringsrättsligt och skatterättsligt på ett sätt man måste ha kontroll på, konstaterar Mia Fransson.
Eftersom det inte ens inom EU finns gemensamma regler för vad som gäller workation för medarbetare är Mia Franssons råd att man går mycket grundligt till väga och tar reda på vad som gäller i Italien, Spanien, Thailand, Australien eller var man nu vill jobba ifrån i stället för från det ordinarie tjänstestället.
– Frankrike har till exempel en lagstiftning som säger att arbetsgivaren inte får ta kontakt efter arbetstid och att man inte får ta sin lunchrast framför datorn. Där, och i Italien, måste man också registrera in sig i deras försäkringssystem även om man ”bara” jobbar där några månader, om man inte har ett A1-intyg som visar att man ligger kvar i svensk socialförsäkring.
– I Tyskland finns det risk att företaget, enligt deras bokföringslag, måste anses ha ett fast driftställe där, om den som arbetar på distans har rätt att teckna avtal och sitter i företagets ledningsgrupp eller står för majoriteten av omsättningen för företaget, säger Mia Fransson och understryker:
– Men det självklara är ju rätt arbets- och uppehållstillstånd. Plus A1-intyget från Försäkringskassan som visar att man har en socialförsäkring från sitt hemland.
För arbetsgivaren är det viktigt att komma ihåg att arbetsgivaransvaret följer med utomlands. Det gäller också kraven på rätt arbetsmiljö. Det som dock inte följer med är kollektivavtalen, som enbart gäller vid arbete i Sverige. Däremot gäller vissa delar av kollektivavtalens försäkringar även vid arbete i utlandet. Exempelvis gäller pension, sjukförsäkring eller arbetsskador.
– Grundtipset är att man gör tilläggsavtal som anger hur länge arbetstagaren ska vara borta, vad hen ska arbeta med, när hen ska arbeta på dygnet, var arbetsplatsen finns och annat som återfinns i kollektivavtalen, säger Mia Fransson.
– Men sedan kompliceras saken ytterligare om den anställde stannar borta en längre tid och då kan bedömas få en allt starkare anknytning till landet hen jobbar i. Enkelt uttryckt kan det landets lagar då, enligt Romförordningen, få företräde framför svenska lagar och regler, om det landets lagar gynnar den svagare parten, alltså arbetstagaren. Exempelvis gäller detta vad som kan vara grunden för en uppsägning.
The post Distansjobba utomlands i sommar? Tänk på detta först appeared first on Tidningen Konsulten.
Det finns mycket att tänka på för de som planerar personalens semesterledighet. Likaså för dem som ska räkna ut vilken semesterlön som ska betalas ut under ledigheten. Här följer några av de viktigaste reglerna.
Semesterlagen innehåller flera tvingande regler om semesterledighet. En anställd måste till exempel ta ut minst 20 semesterdagar i ledighet under året. Detta under förutsättning att de är intjänade och betalda dagar. En nyanställd som enbart har obetalda dagar kan alltså inte tvingas ta ut semesterledighet.
Semesterlagen har också flera regler som är dispositiva. Det innebär i vissa fall att arbetsgivaren kan avtala med den anställde om vissa semesterregler, i andra fall att det krävs kollektivavtal på central nivå för att ha avvikande regler jämfört med lagen; det sistnämnda gäller till exempel i fråga om uträkning av den anställdes semesterlön.
Inför det som kallas huvudsemesterperioden, det vill säga juni till augusti, måste arbetsgivaren planera i god tid. För företag som är bundna av kollektivavtal gäller skyldighet att förhandla med den eller de fackliga organisationer med vilka man har kollektivavtal med, hur sommarsemestern ska läggas ut. Även om det formellt heter förhandling är det verksamhetens inriktning och arbetsgivaren som har sista ordet om semesterledigheten. Även företag utan kollektivavtal men där de anställda är medlemmar i någon fackförening ska förhandling göras. I det fallet kan flera olika fackföreningar behöva kallas till förhandlingen.
Om företagets inte omfattas av kollektivavtal eller om det inte finns några med facklig tillhörighet behöver inte arbetsgivaren förhandla med de anställda om ledighetens förläggning. Vanligt är dock att någon form av samråd sker. Rent praktiskt kanske arbetsgivaren låter en semesterlista cirkulera där de anställda noterar sina ledighetsönskemål. Om arbetsgivaren behöver ändra på någon eller några anställdas önskade semesterledighet och man inte blir överens om denna bestämmer arbetsgivaren när semestern ska tas ut, dock måste detta meddelas den anställde senast två månader innan semesterns början.
I normalfallet har de anställda enligt lag rätt till fyra veckors sammanhängande semesterledighet under sommarperioden juni–augusti. Om särskilda skäl finns kan arbetsgivaren även utan stöd i kollektivavtal förlägga huvudsemestern på annan tid. Särskilda skäl kan vara att företagets verksamhet har sin högsäsong under sommaren eller att det inte går att rekrytera semestervikarier under denna tid.
Det förekommer att någon anställd inte vill vara semesterledig. Det kan till exempel bero på att man inte har någon att vara tillsammans med under semestern. Det finns ingen skyldighet att ta ut semester under sommaren. Den kan förläggas under annan tid eller delas upp om det är den anställdes önskemål och om det passar verksamheten och arbetsgivaren godkänner det. Däremot måste sammanlagt minst 20 semesterdagar tas ut i ledighet under året, under förutsättning att så många dagar är intjänade och betalda.
I många fall vill företaget stänga verksamheten ett antal veckor under sommaren. Det innebär att de anställda tvingas ta ut sin semester under denna tid. Man kan dock inte tvinga någon som inte har tjänat in betalda dagar så att det räcker till semesterstängningen.
Man kan aldrig tvinga någon att ta ut 25 dagar i semesterledighet under året eftersom den anställde har rätt att spara den femte semesterveckan eller de betalda dagar som överstiger 20.
Oavsett hur arbetstiden är förlagd ska 25 semesterdagar motsvara fem veckors semester. Det innebär att om en anställd inte arbetar alla dagar i veckan och tar ut semester ska semesterdagar räknas av för de fridagar som infaller under semesterperioden. I många kollektivavtal räknas semesterdagarna för deltidsanställda om till så kallade nettosemesterdagar. De motsvarar då det antal arbetsdagar som den anställde kan vara semesterledig. Uträkningen sker genom att dividera antalet arbetsdagar i snitt per vecka med fem och sedan multiplicera detta tal med det antal bruttosemesterdagar som den anställde har. Exempel: Elisa är ledig på fredagar. Hennes nettosemesterdagar blir 20 (4/5×25).
För nyanställda, i företag som följer semesterlagens åtskilda intjänande- och semesterår, kan arbetsgivaren bevilja så kallad förskottssemester. Det är arbetsgivaren som i så fall bestämmer hur många dagar som ska beviljas. Det kan vara så många dagar så att den nyanställde tillsammans med eventuellt intjänade betalda dagar får så många betalda dagar så att det är lika med semesterrätten eller företagets huvudsemester.
Exempel: Egon började den 1 januari 2023. Till semesteråret som börjar den 1 april 2023 har han tjänat in 7 betalda dagar. Arbetsgivaren kan välja att antingen bevilja 13 dagar i förskott så att det räcker till huvudsemestern eller så kan han bevilja 18 dagar så att Egon kan ta ut fem veckors betald semester under semesteråret.
En nyanställd som inte har fullt antal betalda semesterdagar har alltid rätt att ta semester i lika många dagar som sin semesterrätt, till exempel 25 dagar. De dagar som inte är intjänade och betalda eller dagar i förskott är då obetalda semesterdagar. För en månadsavlönad innebär det ett löneavdrag för varje obetald semesterdag på vanligen 4,6% av månadslönen eller 1/21-del av månadslönen. Obetald semester är dock semesterlönegrundande så frånvaron reducerar inte nästa semesterårs betalda semester.
Om en anställd blir sjuk eller behöver vårda sjukt barn under semesterledigheten har hen rätt att avstå från att ta ut semesterdagar. Detta måste meddelas arbetsgivaren senast första dagen efter semesterledighetens slut. Arbetsgivaren kan dock bestämma att sjukanmälan eller anmälan om vård av barn ska göras samma dag på samma sätt som vid arbete. Arbetsgivaren måste i så fall ha meddelat de anställda innan de har påbörjat sin ledighet om att byte av semester mot till exempel sjukfrånvaro eller VAB ska göras samma dag på samma sätt som vid arbete.
Arbetsgivaren har däremot inte rätt att avbryta den anställdes semester. Ett önskemål om detta kan gälla personer som har någon specialkompetens eller funktion i företaget. Arbetsgivaren bör i förväg avtala med dessa personer om möjligheten att kalla in dem under en pågående semesterledighet. Detta är dock något som ska göras restriktivt. Det finns inte bestämt vilken ersättning som ska ges i sådana fall. Någon semesterdag får inte avräknas, vare sig det har varit ett avbrott i semestern en hel dag eller del av dag. Anledningen är att semesterdagar alltid är hela dagar och inte kan avse ledighet del av dag.
Om semesterledigheten avser betalda semesterdagar ska semesterlönen för dessa dagar betalas ut i anslutning till ledigheten. Tillämpas den så kallade sammalöneregeln får den anställde sin vanliga månadslön under semestern samt ett semestertillägg. Tillägget ska även det betalas ut i samband med ledigheten men kan betalas ut för alla betalda semesterdagar i till exempel juni månad, även om semestern tas ut vid ett senare tillfälle.
För personer med rörlig lön, exempelvis timlön, gäller procentregeln vid uträkning av semesterlönen. Enligt lag ska semesterlönen vara minst 12 % på bruttolönen under intjänandeåret. Procentregeln ska även tillämpas om en månadsavlönad har ändrat sin sysselsättningsgrad mellan intjänandet och semestertillfället. Detta gäller företag som inte omfattas av kollektivavtal För de arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal gäller andra regler; normalt räknas månadslönen om för de dagar som är intjänade efter en annan sysselsättningsgrad.
I vissa kollektivavtal finns regler om minsta semesterlön per dag. Detta garantibelopp ska räknas om i förhållande till den anställdes sysselsättningsgrad.
Om en anställd vill ta ut sparade semesterdagar i anslutning till semesterledigheten ska arbetsgivaren meddelas detta i samband med att årets semesterledighet bestäms. Om minst fem sparade semesterdagar ska tas ut har den anställde rätt att få dem och hela semesterledigheten för semesteråret i en följd.
För personer som är anställda för en period om högst tre månader, till exempel semestervikarier, kan man avtala bort rätten till semesterledighet. Man kan dock aldrig avtala bort rätten till semesterlön. Semesterlönen kan för korttidsanställda betalas ut löpande vid varje löneutbetalning. Den måste dock särredovisas och får inte ingå i den överenskomna lönen.
För personer som anställs för att ersätta anställda som går på semesterledighet ska anställningsformen vikariat användas. Denna anställningsform får inte avtalas för en längre period än sammanlagt 24 månader under en femårsperiod. Anställningsformen ”särskild visstidsanställning” får inte avtalas om anställningen avser att ersätta någon under dennes frånvaro. Tänk på att kollektivavtal kan ha andra regler för tidsbegränsade anställningar.
The post Viktigaste reglerna för anställdas semesterledighet appeared first on Tidningen Konsulten.
